Lucia och lucka 13!

Äntligen behövdes det inget tasstorkande efter skogspromenaden!!Det har landat ett litet snölager.  Men det dröjer innan man kan plocka fram skidorna förstås.

Ja och nu ska jag citera från Svenska vallhundsklubbens medlemtidning, Omkrings reportage om det nöt VP:et som jag gick upp på med min Pippi och min träningskompis Eva med sin aussie Esther. Vi blev ju båda godkända den dagen.

Personligen gjorde jag reflektionen att vi fick nöjet att se några av de bästa aussies jag sett på vallhundsbanan. Jag hoppas verkligen att de av rasens uppfödare, som satsar på vallningsegenskaper, tar till vara på dessa hundars gener.”

Eva och jag har inte bara bidragit till statistiken genom att ta upp våra hundar på vallhundsprov, utan vi visar upp oss och vår ras inom vallningsvärlden och bevisligen har vi lyckats skapa eftertanke hos en icke aussieägare. Turligt nog så skrev just hon en artikel i medlemstidningen . Tro det eller ej så har det gång på gång kommit fram människor och berömt oss och sagt att det är roligt att få se en annan ras på vallhundsprov och tävlingar. Jag har ju varit med Maja och Link när de tävlat på IK1 och även de gick upp på nöt vp tidigare i år. Vi har verkligen känt oss välkomna i en bc dominerad värld. Aussien har ju dessutom lyckats vara bättre än flera välkända namn inom den kretsen. Maja sa stolt att hon snart slagit alla de instruktörer hon kursat för på nån av tävlingarna de deltagit på.

Det är därför Ni som funderar på att delta på nöt vp, får vp eller starta en IK 1, ska göra det!! Ta den där extra tiden och slipa till hunden, sök hjälp av en instruktör för att få hjälp om ni fastnat i nått eller behöver en spark där bak. För vår ras skull, inte bara avelshundar eller uppfödare, utan för att du i framtiden, som valpköpare, även ska kunna hitta en vallningsavlad aussie när det är dags för en ny hund. Vi måste visa vår ras för det vallningsintresserade svenska folket för att öka kunskap och efterfrågan för en vallavlad aussie. Få oss uppfödare att lägga ner den extra energin för att ta hit det blod från rasens hemland med så många häftiga vallande aussies som finns ”over there”. Finns ingen efterfrågan kommer uppfödarna nöja sig med det enkla, billigare alternativet, en Svensk bruksmeriterad avelshund och vallningsegenskaperna blir en chansning och att sälja en vallhund blir också en stor chansning. Hunden fungerar inte och föraren byter ras för att få en fungerande vallhund nästa gång.

Jag brinner för att bevara aussien som vallhund, men jag behöver hitta hem som vill engagera sig i att träna upp en aussie till vallhund. Jag drömmer om att gå samman med flera uppfödare med samma intresse och importera ett par hanar och placera ut på foder. Går man samman behöver man inte ta den kostnadssmäll det blir om man inte kommer kunna använda hunden i avel i framtiden.

Det är svårt med aussieavel, det är ju så mycket som ska stämma, vi kan inte bara tänka på vallegenskaper, nej våra hundar ska vara skottfasta, sociala, lek och vara kampglada. Ja så ska de helst vara merle och blåögda också, för det är ju så fint. Så kan vi lägga till hälsan på det. Som tur är så går  de egenskaper som gör en bra vallhund hand i hand med de egenskaper som gör en bra bruks/lydnad/agility mm hund. Arbetsmoral, koncentration, förmåga till självständigt arbete, samarbetsvilja, mod, uthållighet och hela funktionaliteten i extriören.

Vi i vårt lilla gäng här har vi en dröm om att sätta aussien som nummer tre över vallande raser. Självklart är bordercollien nummer ett, följd av working kelpie, det är svårt att rå på de två raserna som ju kräver vallmerit för registrering av avkomma. Men som en självklar nummer tre ska alla tänka på vår ras. Vi är nästan där..

 

Det här är Matildas Viggo i hagen från kull 3. Sugarwind’s Chunky Monkey. Han är en brukshund, nästa år får vi förhoppningsvis se detta ännu obesegrade bruksekipaget i elitspåret. Heja Er!!

Min lilla Penny visade sig vara en stjärna redan första gången hos fåren 😉

[youtube=http://youtu.be/n_vg20IUGyE]