GODKÄND VALLHUND

I onsdags bestämde vi oss hastigt för att prova på vallhundsprov på nöt. Vi i det s.k. järngänget, som nu mot höstens kant mest bestått mig, Eva och Maja. Efter 3 försök på får och 3 lika snöpliga tappade flockar, de första för att jag envist vidhöll att min hund skulle höger efter en bra fösningssträcka men Pippi hade andra tankar och medan jag envist gjorde bort mig så pinnade fåren iväg. De två senaste blev alldeles för svåra djur som vi tyvärr saknar träningsmöjligheter på, för hur ofta får man chansen att gå ut och försöka greppa får som drar i väg i full karriär då de ser min hund. Det tar ju inte lång stund att vänja får vid en ny hund men då måste man ju få chans att hålla i dem en stund. Pippi blir lite förvånad och hänger inte med när det drar iväg i full sula åt helt fel håll eller så gör hon en ful rusning och tait vändning gärna med ett skall och det vill vi ju inte visa upp, så hellre får de dra tills vi fått till bra träning.

Med vintern som snart är här blir det ju lång tid innan nästa chans kommer och då mina träningskompisar även kunde delta på KM nöt så blev det hastigt bestämt att efteranmäla Pippi och Esther till VP och Link och Esther till KM. Att stämpla ut från jobbet kl 7 och åka raka vägen till Borlänge för domargenomgång till 9.30 är ju inget konstigt alls… Efter tre dagar med träningspass på oinvallade kvigor så hade vi ju åtminstone fått lite träning på nöt. Men aldrig skickat hunden på ett längre hämt, försökt fösa rakt på ett fält eller fållat in i fålla. Nervöst var bara förnamnet för detta äventyr, dessutom stod vi som nummer ett vid startpinnen. Såg hur 6 ”kossor” kom lassade och fick vårrusningar, hoppade runt och bockade då det stått inne de senaste 2 veckorna och fick minst sagt spring i benen när de kom ut på fältet igen.

Hade ju ingen bild av hur detta skulle fungera alls då jag aldrig sett djuren vallas eller visste vart dragen skulle vara. Spännande !!

Fick ihop 33p på hämtet med ett pysh d.k i utgången och grund bakom, lite snett upptag och en krokig framdrivning med en inte helt samlad grupp. Det svåra med nöt tycker jag är att hålla ihop dem, en av mina djur ville ständigt iväg på egna äventyr och de var väldigt pigga. Fick stoppa upp flocken och kämpa med att stoppa utbrytare och hålla ihop dem. På väg mot fållan gör vi en paus i en stor vattensamling. Kossorna var törstiga, haha. Pippi ville inte gå ut i vattnet och det tog en stund innan de ville fortsätta. Fållan var svår, en riktig utmaning, efter en lång stund och 2 p kvar fick vi äntligen in dem, gud så skönt. Sista momentet, fålla ut fick vi full pott på! Totalt 57p och godkända. Pippi blev då den tredje godkända nöthunden och tätt efter klarade Eva och Esther även sitt VP på 51p. I bilen hem hade vi Sveriges 3 enda levande godkända aussies på nöt. Lite märkligt är det att det bara är så få för jag är övertygad om att denna provform passar vår ras utmärkt.

Så dagens slutsats blir, vågar man inget så vinner man inget.

pippikor7juli20122

Link haltade tyvärr vid uppvärmningen så det blev ingen start för dem men här kommer en filmsnutt från veckans träning.

[youtube=http://youtu.be/D33ZrUaq7S0]

 

One thought on “GODKÄND VALLHUND

Comments are closed.